Helsingforsregionens hörselförening rf.

Sanna Johansson koordinator för skrivtolkning inom FPA gav den 19 mars en mycket innheållsrik presentation av de handikappades nya kommunikationsmöjlighet – skrivtolkning.  Enligt lagen har var och en som inte kan kommunisera pga av ett handikapp rätt till minst 180 timmar tolkhjälp per år.  Hjälp kan man få i de mest skiftande situationer och SJ uppmanade alla att frimodigt söka beslut på sin rättighet.  Tack vare utbildning på svenska som Svenska hörselförbundet drev fram så finns det numera även svenskakunniga skrivtolkar.  Har du exempelvis svårt att följa med förhandlingarna på husbolagets stämma, önskar du gå på ett föredrag men tvekar pga av dålig hörsel, hos läkare eller myndigheter är det viktigt att förstå.  En skrivtolk kan följa med och du kan läsa det mesta.  Listan kan göras lång.

Blanketter för anhållan finns vid alla FPA kontor men nu också i föreningskansliet.

Kommentera detta inlägg här »

23 januari hade vi besök av socialsköterskan Marieanne Saja från HUS.  Det var ett besök vi länge hoppats få till stånd.  Det hörs nämligen motstridiga uppgifter om vad en hörselskadad har rätt eller kan få som hjälpmedel om man hör till HUS upptagningsområde.  Marieanne belyste mycket klart vad som hör till olika sektorers ansvarsområde.  Hörapparaten är ju ett självskrivet hjälpmedel och hoppeligen får de flesta i dag två apparater om det behövs.  Andra nödvändigheter är dörrklocka, telefonlarm och kanske väckarklocka, slinga till TV men inte hörlurar.  Frågan om man också kan få slinga för mobiltelefonen besvarades dock med ett klart Nej.  Det finns för många modeller för att sjukhuset ska kunna ha en slinga som passar varje telefon.  Priset är också ett hinder, vilken den som skaffat en egen säkert kan förstå.

Ett hjälpmedel som inte hör till sjukhusets ansvar är brandlarm, den kan man få med stöd av handikapplagen och socialbyrån står för kostnaderna.  Det är tyvärr att splittra upp ett paket eftersom den huvudsakliga leverantören av utrustningen ser alla komponenterna som del av en helhet.  Tolkningen är dock en annan inom vården.  Skrivtolk kan också räknas till hjälpmedlen och den får man efter ett beslut av FPA.  Proseduren är inte invecklad.

Åhörarna fick sina frågor besvarade och några hade ännu tillfälle att diskutera egna speciella problem efter anförandet.  En nyttig eftermiddag för oss alla.

Kommentering avstängd

I år lades julfesten verkligen nära jul, kanske väl nära.  Men en hel vecka fri för julstök hemma kunde väl räcka till ansåg arrangörerna.  Inga klagomål hördes när gästerna samlades denna mörka vinterdag.  Inte en snöflinga fanns på marken men inne var ljust och varmt.

Som vanligt var denna träff den bäst besökta under året.  38 medlemmar med ledsagare anlände i god tid.  Vid dörren väntade Gretel med kassaskrinet och glöggmuggarna.   Ulla hade åter blandat till en smakrik styrketår att starta eftermiddagen med.  Giselas knapriga pepparkakor fick den som ville dessutom att tugga på.  Efter sång och uppläsning kom småningom stunden när grötkastrullerna bars in och årets gröt kunde avsmakas.  Som under tidigare år hade gröten kokats hemma hos sekreteraren och sedan forslats i yllefiltar till Luthergatan.   Att koka så mycket gröt på en spis som också behövs för att värma glöggen går inte praktiskt.  20 liter gröt räckte denna gång väl till, en och annan fick sig också en portion med hem.

I år uppträdde ordförandens barnbarn med luciatåg och flera sånger.  Det var ett mycket uppskattat programnummer och en ny beställning för nästa år lades genast in.  Efteråt klampade tomten Kristian in med sin korg med paket.  Här har föreningen en profissionell tomte som gör paketutdelningen till en egen show.   Kurt Valdemar ställde också upp och dirigerade luciabarnen som smånissar.  Efteråt spelade Kurt Valdemar ännu “Stilla natt” på sin munharmonika.  Efter att ordföranden läst julevangeliet och Topelius’ julpsalm sjungits var festen åter för denna gång över.

Mången medlem blev ännu kvar för att hjälpa till i köket där koppar och fat fyllde bord och diskbänk.

Kommentera detta inlägg här »

Det var året 1926 som föreningen grundades.  Dess första 75 år kan följas i Bror Henrikssons festskrift, som finns utlagd på denna vår hemsida.

De senaste 10 åren beskrev ordföranden Ulla Donner i sitt anförande vid medlemmarnas födelsedagssits.  Hon hade tagit fram några anekdoter och färskade upp åhörarnas minne med plock ur årsberättelser.  Den senaste konkreta händelsen har utan tvekan varit bytet av stamledningar och vattenrör i fastigheten.  Trots att föreningen inte satsade på några extravaganser kan besökare konstatera att de berörda utrymmena ser fräscha ut.  Räkningen kommer dock att förskräcka.  Men, tack vare de gåvor som föreningen åtnjutit under årens lopp så ska saneringen klaras av.

Sonja Londen, Svenska hörselförbundets verksamhetsledare, var enda utomstående inbjudna gästen.  Hon var tillfrågad att tala om hur hörselvården utvecklats under de senaste tio åren.  Hennes anförande gav mycket intressanta fakta om hur förbundet arbetar både nationellt och internationellt för att stärka de hörselskadades ställning i samhället.  Mycket av arbetet har skett i samråd med övriga handikapporganistationer och med de finskspråkiga dito.  Bl.a. kan nämnas textningen av TV-program, lagen om skrivtolkning, T-induktionsslingor till offentliga byggnader osv.

Till sist konstaterade ordförande Ulla Donner att många närvarande säkert fyllt eller fyller jämna år 2011.  Att hon själv också hörde till gruppen tänkte hon smyga förbi.  Hon delade sedan ut gula rosor till jubilarerna.

Naturligtvis firades födelsedagen med kaffe och kaka.  Denna gång kom kakorna från Ekbergs konditori.  Fatena tömdes.  En sång som en tidigare medlem skrivit till föreningens 70 årsfest till tonerna av den bekanta lystringssången, “på sidan 119 i sångboken, som det varje måndag heter” sjöngs unisont och festen var slut.  -

Kommentering avstängd

21 nov hade vi besök av Brita Pawli som berättade om en resa i Församlingsförbundets regi till Israel.  Hon visade en hel del bilder från olika historiska platser.  Israel är fullt av historia- icke enbart biblisk utan även politisk.  Pawli höll sig mest till de bibliska platserna.

Storpolitiken har strukit över landet ända sedan antiken och Gamla testamentets dagar.  I det stora hela har regionens många folk och stammar dock levat i fredlig samverkan fram till korstågens dagar.  Korsriddarnas borg har grävts fram ur ökensanden och visas nu för turister.  Det lär vara en imponerande upplevelse att se den.

Efter att staten Israel 1948 genom ett FN dekret grundades har konflikterna avlöst varandra.  Palestinafrågan förföljer dagens israeler.  Sett ur palestiniernas synvinkel är det naturligtvis tvärt om.

Kommentering avstängd